På senare tid har jag mer och mer börjat lägga tid på mig själv och börjat kunna säga nej (som jag haft svårt för när det gäller jobb tex). Det har också gjort att jag fått en tankeställare. Man måste tycka om sig själv och lägga tid på sig själv och då menar inte jag bara ytliga grejer utan även det mentala som liksom finns inom oss. Det är sjukt viktigt.

 

Man kommer alltid dras med sig själv dag ut och dag in, det kommer man aldrig ifrån och jag tycker inte det är nån idé att tycka illa om sig själv. Är det något man känner sig missnöjd med som man kan påverka får man ju ta tag i det helt enkelt, antingen eller som gäller. Jag har innan mycket väl kunnat ge mig själv en massa dynga men inte längre, det leder ingenstans och det är så mycket bättre och se sina prestationer och framgångar. Skulle jag av någon sned anledning ändå vara på väg att klanka på mig själv försöker jag vända det innan det utbryter och sen försöker jag hela tiden förändra det jag känner mig mindre nöjd med och göra det till det bättre.